Tack

Jag måste börja med att säga tack till alla som skrivit till mig angående inlägget tidigare om barnmorskebesöket.
Det har skrivits på Instagram, insta direct, kommentarer i bloggen och meddelanden på facebook. Tack till er alla!
Jag vill egentligen hålla en positiv stämning här inne. Jag vill inte klaga en massa. Eller ska sanningen fram har jag inte särskilt mycket att klaga över. Jag försöker att leva ett liv som gör mig lycklig. Jag försöker undvika det som gör mig mindre lycklig. På så vis blir man ganska lycklig. Ett barnmorskebesök är svårare att undvika. Men det lutar åt att jag byter barnmorska. 
Samtidigt som jag vill att det mest är positivt här inne inser jag att jag inte är den enda som fått dåligt bemötande, det är så många som känner av vikthetsen när de är gravida. Vi lever i ett samhälle med vikthets, kan vi inte få slippa det så länge vi är gravida? Åtminstine om det inte på något vis skadar barnet eller mamman. Vilket det i mitt fall verkligen inte gör just nu och gjorde aldrig under garviditeten med Alvar. Jag gick ju dessutom ner allt och var i god fysisk form inom 1,5 år. I don't get the problem. 
 
Nåväl. Jag fick ett kasst bemötande igår och det gjorde mig ledsen. Men det var en stor dag för oss då vi gick ner på 2-siffrigt vilket innebär att för varje tiotal som går nu är det det sista av just det tiotalet. När vi passerat tiotalet nittio kommer inte nittio att upprepas igen. Ska förklara hur jag menar. Ta 50 som exempel. 50 ska passeras 3 gånger innan man är klar. 250, 150 och 50. Nu kommer det inte att upprepas på samma sätt mer. Nu går vi mot slutet. Vilken dag som helst har jag passerat 66,6% och går därmed in i sista tredjedelen. 182 av 280 dagar är passerade. Vi valde i alla fall att fira igår. Med alkoholfritt (givetvis) bubbel och en dessert. Kanske inte det bästa med tanke på barnmorskans ord men jag tyckte det var en dag värd att fira. Så vi firade! Jag vill heller inte känna mig påverkad av hennes ord. Jag ville inte avstå våra planer för att hon tycker att jag gått upp tillräckligt.
 
Nog om detta va? Alvar sover och jag ska se någon härlig serie. Någon som har middagsförslag förresten? Står helt stilla i mitt huvud just för stunden. 
 


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar: